Kortfattad handling: Familjen Powells är en vanlig familj med vanliga problem. Jim Powell (Michael Chiklis) är patriarken som sköter om hushållet när han inte jobbar som fantombildstecknare åt polisen, Stephanie (Julie Benz) är mamman i familjen och tillika framgångsrik forskare. Och sist men inte minst deras två barn Daphne (Kay Panabaker) och JJ (Jimmy Bennett). En helt vanlig familj som efter ett litet bråk beslutar sig för att följa med Stephanie på en forskningsresa i Amazonas djungel för att på så sätt få mera familjetid och sedan blir inget sig likt...
The Courious Case of Michael Chiklis, mannen som åldras baklänges. Det dröjde nog säkert 2-3 säsonger av ”The Shields”-tittande innan det gick upp för mig att Michael Chiklis var den som spelade den lillgamla tunnhåriga farbrorn Tony Scali i ”Commish” var samma person som spelade den hårdföre Vic Mackey i ”The Sheild”. Är det bara jag eller ser inte Michael Ciklis betydligt yngre ut ny jämfört med för drygt 20 år sedan? Detta har som vanligt inte med något att göra men skriv gärna en kommentar om du tycker, eller inte tycker, som jag.
Åter till ”No Ordinary Family”. Vem hade trott att en familjekomedi med superhjältar skulle vara så bra och annorlunda? Jag njöt av varenda sekund framför denna serie, som är årets hitintills största överraskning. Lagom skruvad handling som inte är allt for otrolig samtidigt som den inte är allt för rumsren som det lätt kan bli i den här typen av (ABC:s familje)serier. Bra skådisar och kul att se att Stephen ”Reverand Camden” Collins återfinns i en familjekomedi som inte involverar frossande på moralkakor.
Men det finns fortfarande en superhjälte kliché som jag hade kunnat vara utan. Personlighets superkrafter - låt mig förklara: Den mjuka fadern som spenderar mera tid hemma än vad frun gör blir såklart jättestark och (nästintill) odödlig, den stressande modern blir snabb som vinden för att hinna med allt, den orolig tonårsdottern som nojjar kring allt och alla kan läsa tankar och dumskallen till son blir supersmart. Detta har vi sett många gånger tidigare.
Slutligen, ”No Ordinary Family” är verkligen en oväntad pärla och slutspurten av det första avsnittet skvallrar om att något stort är på väg att hända och att det är många inblandade på hela den här superhjälte-grejen, inte ”Heroes” många utan en lite mer hanterlig skara av människor.
3 kommentarer:
Åh, kul att du gillade den, jag har förhoppningar på den. Tänkte se den i veckan.
Angående Chiklis...jag tycker nog han har sett likadan ut de senaste 8 åren. Men dessförinnan har jag ingen koll. Solly.
Hehe, ja, Chiklis ser nog yngre ut nu än när han var med i scali.
Hoppas nu bara An Ordinary Family följer upp med lika bra avsnitt som piloten va.
Anna: Ja jag kan varmt rekommendera denna serie.
Anledningen till att jag har snöat in på Chiklis är att Commish var en favorit när den sändes i början av 1990-talet på SVT. Och jag då tyckte att han såg ut att vara över 40 inte runt 30 som han egentligen var.
Jimmy: Kul att det är någon som ser på Chiklis på samm sätt som jag gör :P
Ja jag har stora förhoppningar på No Ordinary family som var något av en favorit redan när jag hörde talas om den i upfrontsen, denna serie och The Cape. Men The Cape får vi vänta med tills 2011.
Skicka en kommentar