Först det här med namnet, Videokväll hos Luuk inte med. Att många av oss säger/skriver (mig inkluderat) med har nog sitt ursprung i hans tidigare program Sen kväll med Luuk. Nåja. Vidare till programmet.
En överbelamrad rekvesitafylld murrig studio med öronlappsfotöljer, fuskeld och en videobandspelar av lyxmodell. Jag trodde att videokväll bara var ett namn som skulle peka på att de visade musikvideor. Men det fanns riktiga band som Kristian verkligen stoppade in i spelaren. Det var säkert hans egen idé, det är lite hans humor över det.
Programidén verkar på förhand lysande med en gäst, idag Mona Sahlin, och ett par musikvideor som speglar gästens liv. Men Kristian Luuk fungerar bäst i korta doser, en hel timme och det blir för rörigt och hoppigt mellan ämnena. Han hade även ett par frågor som inte kändes helt nödvändiga när det gällde Anna Lindhs och hennes sons bortgång.
-Tycker du att det här är en hållbar programidé? Var bland det första som Kristian sa till Mona.
Mona tyckte ja. Och jag tycker nja, men förhoppningsvis tar det sig med tiden. Och med tiden menar jag nästa vecka för då blir det nog full fart i studion med Fredrik Lindström som gäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar