Hela den tredje säsongen kändes om en lång startsträcka. Bröderna Stark, Hodor, Osha med flera. ger sig av till Castle Black, Jaime Lannister försöker ta sig tillbaka till Kings Landing, Sam och Gilly tar sig tillbaka till muren - ja listan kan göras lång på alla de inblandade som är på väg till eller från något. Men i säsong 4 nås kulmen.
All men must die.
Ett redan bevingat uttryck med såpass mycket innebörd. Vi har kommit till vägs ände efter en lång sträcka. Vi minns såklart Joffreys giftdöd som innebar att Tyrion tillfångatogs. vildligen Ygritte som fick återse sin Jon Snow strax innan hon stupade, Oberyn som ställde upp som Tyrions hjälte och Tywin som mötte sitt öde på skithuset.
Jag behöver inte rabbla upp flera personer. Ni är säkert redan insatta i vem som trillade av pinn under säsong fyra. Men det är lätt att stirra sig blind på alla som gick bort under denna säsongen och bara fokusera på det. Men säsong fyra är så pass mycket mera än bara död.
Ja alltså bortsett från Tyrion Lannisters scener, de handlar i princip bara om bara blod och död (om man bortser från hans försvarstal under sin rättegång som är en vattendelare, antigen gillar man det eller inte (jag gör det inte)), han är direkt/indirekt ansvarig för en hel del viktiga personers död.
Men det finns ett par minnesvärda scener som inte är så blodiga (då inte sagt att det absolut inte förekommer blod). Ramsay Snow/Bolton när fortsätter med att bryta ned Theon Greyjoy, Brienne och Podrick som motvilligt färdas tillsammans under Lannisters lov. Sansa Stark som får hjälp att fly till sin galna moster och bortskämda kusin. Tommen som blir uppvaktad av Margaery några dagar efter Joffreys begravning.
En av "Game of Thrones" styrkor är att de lyckas hålla såpass många historier vid liv. Fantasyberättelser kan bli lite röriga när det förekommer två, tre olika slag samtidigt som hjälten försöker fly till sin kompanjon som sitter fängslad på andra sidan av världen och de onda falangerna ligger mellan dem. Men "Game of Thrones" lyckas med allt detta. Ta Gilly som ett exempel. Hon förekommer inte alls ofta i varken säsong tre eller fyra men hennes medverkan känns ändå alltid relevant.
Slutligen, att knyta ihop säcken som är säsong fyra av "Game of Thrones" känns nästan lite övermäktigt. Det finns så mycket att berätta och fundera omkring. Men jag väljer att stanna här och nu. Och jag längtar redan till den femte säsongen.
BONUS:
'Game of Thrones' Season Finale Draws 7.1 Million Viewers, Up 32% From Last Year's Finale
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar