lördag 28 mars 2009

Skins säsong 3

Nu var det över för den här gången. Trist. Slutet var relativt intetsägande, att Cook och Effys veckolånga turnerande land och rike runt skulle sluta hos hans far var oväntat. Desto mera väntat var det att hans farsa skulle vara på pricken lik sin son. Ingen cliffhanger och gänget lyckades att komma överens hyfsat bra där på båten efter att de hade slängt Cooks farsa överbord.

Jag var lite tveksam om denna andra generationen av Skins kunde matcha den första. De första avsnitten kändes väldigt in your face-aktiga, alltså mycket supa, knulla och slagsmål. Mera chock än glädje. Men nu när jag sitter med facit i hand kan jag bara konstatera att denna säsong är den bästa någonsin. Och de enda som jag egentligen saknade var Cassie och Sid - men det visste jag ju på förhand att jag skulle göra.

Mina fem cent om nästa säsong:

-Freddie var nog den jag gillade minst. Han går bara runt och är sur och vresig hela tiden och vet inte vad han vill. Så hans karaktär måste utvecklas.

-Pandora och Thomas måste få mera utrymme tills nästa säsong, utöver deras avsnitt de mest i bakgrunden hela tiden.

-Ny karaktär. Sketch var ett välkommet tillskott förra gången så någon ny skulle bli ett välkommet tillskott.

-Antingen skall kompisgänget JJ, Cook och Freddie splittras för gott eller så skall inte Katie och Emily försonas. Lyckliga slut är inte Skins grej, båda scenarierna får inte båda sluta lyckligt samtidigt som de inte båda får slutat olyckligt. 50/50.

-I den förra generationen var det många dödsfall (Sids farsa och Chris) och en tragisk olycka (Tonys bussolycka). Nu vill jag inte att någon skall dö eller bli skadad, det känns liksom redan gjort. Men någon i gänget får gärna råka väldigt illa ut. Kanske med rättvisan eller något åt det hållet.

-Jag ser gärna ett minnesvärd scen i de början av det första avsnitt. Som denna säsong när Freddie skejtar längs en gata.

-Mera lesbisk kärlek! Maxxies trevanden i den förra generationen var rätt lamt. Och under denna generation har vi så pass många starka kvinnoroller som gör bra ifrån sig så jag ser inga problem med att relationen mellan Naomi och Emily skall kunna utveckla sig.

-Effy var lite av en favorit inför denna säsongen. Men jag gillar inte hur hon utvecklades, hon var alldeles för het på gröten när hon redan i det först avsnittet låg med Cook. Hon var lite mera tillbakadraget skön den förra säsongen.

-Då var det bara JJ kvar. Enda personen som känns som en vanlig 15/16-åring och som inte är over the top. Kan liknas vid förra generationens Sid och vi vet inte om han fick Cassie i slutet, men JJ skall definitivt hitta kärleken.


Som tur är drar "The Inbetweeners" igång igen nästa vecka. Och vi kan nog förvänta oss nya "The Lost Weeks"-avsnitt samma sak som hände mellan den första och andra säsongen. Men jag vill klaga lite på att det var väldigt få "Unseen Skins"-avsnitt under denna tredje säsong. Den första säsongen hade hela 9 stycken, lika många hade den andra. Men säsong 3 hade 4 stycken.

Inga kommentarer: