Skins - Recension på S06E01 och tankar om den tredje generationen

Nytt år är lika med en ny säsong av "Skins". Så har det varit sedan 2007 och även det faktum att varje generation bara syns under två säsonger (med ett par undantag, Effy och Pandora från den första säsongen som även dök upp i den andra) kvarstår. Många tv-serier skulle må bra av att ha ett liknande synsätt.

Men det finns en nackdel, gillar man någon av karaktärerna vill man gärna se mera av dem. Men det är också en fördel, har man något hatobjekt så är den personen borta efter två säsonger. Om fördelarna väger upp nackdelarna är upp till betraktaren att avgöra

Det finns inga hatobjekt i denna den tredje generationen, utan snarare en homogen massa. Vilket jag tycker är trist(are). Personerna i gruppen som står ut från alla andra var från början fyra och i slutet av den förra säsongen så var det bara två kvar. Jag pratar om Mini, Alo, Rich och Franky.

Alo är fortfarande den där knäppa bondläppen som är beroende av porr. Mini tar mycket plats och är sådär härligt uppkäftig. Då har vi två kvar. Franky var härligt kufig men blev alldeles för vanlig när hon blev accepterad av gänget nykomling som hon var. Och slutligen Rich som inte känns sex, drugs & rock n roll längre när han har rakat av sig håret - för att inte tala om den hemska tröjan han har på sig i början av den nya säsongen!

De övriga fyra är alldeles för lika varandra - Matty och brorsan Nick - alternativt kopior på karaktärer från de föregående säsongerna. Grace - Jal (första generationen) och Liv - Naomi (andra generationen).

Det är lätt att bli lite kräsen när man är van vid nytänkande, starka porträtt, lite slapstick, några qiurky-scener och allvarlig realism.

Nåväl.

Den sjätte säsongen tar sin början på en semesterort i Marocko där gänget sluter upp för en semester innan skolåret drar igång igen. Hotellet är inte färdigbyggt och det saknar rinnande vatten. Men det vägs upp av att de hittar en påse med gräs under en av golvplankorna och det faktum att solen skiner och spriten flödar.

Det första avsnittet börjar med en smäll (eller rättare sagt slutar med en smäll). Det är upp till oss tittare att hålla sig à jour på vad som hände under den förra säsongen då en sammanfattning eller liknande uteblir både under början av avsnittet och under avsnittets gång.

Hela det första avsnittet känns som en enda lång startsträcka. Det känns som om detta avsnitt skulle ha varit den femte säsongens sista istället för den sjätte säsongens första. Vilket känns - underligt nog - bra. Cliffhangers är bland det värsta jag vet och det slipper vi nu då serien så att säga börjar på riktigt under det andra avsnittet och spänningen redan är uppbyggd.

Nya kärlekspar uppstår, slitningar inom kompisgruppen och en olycka som kommer att sätta sitt tonläge under den kommande säsongen är bara några av godbitarna vi har att se fram mot. Värt att nämna är väl också ett en ny Skins ser dagens ljus. Och han kommer enligt traditionen med att namnge varje avsnitt introduceras i det tredje avsnittet, hans namn är Alex (bilden). Han är en bög som ligger runt och bryr sig inte mycket om vad andra tycker om det och skall visst ha en flirt med någon i gänget.

Nu börjar det "Skins" som jag har lärt mig att älska på riktigt!